Efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 kom flera miljoner människor att lämna landet under de efterföljande månaderna. Andelen av dessa som sökte sig till Sverige var förhållandevis låg, men trots det utgjorde ukrainare den överlägset största flyktinggruppen till landet under 2022.

I april 2022 bedömde Migrationsverket att omkring 80 000 ukrainare skulle komma att söka skydd i Sverige under året. Prognosen innehöll också ett högre scenario med uppemot 200 000 flyktingar, och ett lägre där mottagandet stannade vid
50 000. Då antalet ukrainare som kom till Sverige sedan blev lägre än väntat, justerades huvudscenariot ner, och den slutliga summan landade på cirka 51 000. Av dessa fick den absoluta merparten uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv, medan ett fåtal beviljades asyl enligt reguljärt regelverk. Inräknat även asylsökande från andra länder beviljades knappt 57 000 personer skydd i Sverige under 2022.

Nedanstående bild visar statistik över kommunmottagna i Norrköping, faktiskt antal och prognos. I kommunmottagna finns inte flyktingar från Ukraina, då de omfattas av massflyktingdirektivet och således inte folkbokförs i Norrköping.

Hur många människor som flyr Ukraina under 2023 och framåt kommer liksom tidigare avgöras i stor utsträckning av situationen för civilbefolkningen i landet. Här spelar den ryska inriktningen mot att förstöra kritisk infrastruktur inom bland annat el-, vatten- och värmeförsörjning stor roll. Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är dock ett betydligt lägre mottagande än under 2022, där myndigheten utgår från att 15 000 ukrainare kommer söka sig till Sverige under året. I det lägre scenariot stannar mottagandet vid 8 000 personer, i det högre uppgår det till
100 000.

Från övriga länder gör Migrationsverket ett planeringsantagande om 18 000 asylsökande under 2023, varav merparten dock inte bedöms bli beviljade uppehållstillstånd. Regeringen har under hösten 2022 också beslutat att minska antalet kvotflyktingar. Utifrån beslutet kommer Sverige från och med 2023 ta emot 900 istället för 5 000 kvotflyktingar per år, vilket gör att det totala kommunmottagandet, inklusive både kvotflyktingar och anhöriginvandrare men exklusive massflyktingar från Ukraina, beräknas till mellan 10 200-11 000 åren 2023–2025.

Ny nationell migrationspolitisk påverkar

Efter valet i september 2022 har Sveriges migrationspolitiska inriktning förändrats. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med parlamentariskt stöd av Sverigedemokraterna, beskriver omställningen av migrationspolitiken som ett paradigmskifte. Antalet asylsökande ska minska och Sveriges internationella åtaganden ska beaktas. Följande fokusområden sammanfattar Sveriges nya migrationspolitik:

• Skärpa asyllagstiftningen
• Bekämpa skuggsamhället
• Öka återvändandet och insatser för återvandring
• Skärpa villkoren för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och förbättra förutsättningarna för högkvalificerad arbetskraft
• Stärka arbetet med återkallelser av uppehållstillstånd
• Skärpa villkoren för anhöriginvandring
• Ställa krav på integration

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Migration kan påverka en kommuns utveckling på flera sätt, både positivt och negativt. Det här är ett par områden som påverkas av migration och som har stor betydelse för en kommuns utveckling:

• Befolkningsutveckling
  Migration påverkar storleken på en kommuns befolkning. Om det kommer många nya invånare kan det innebära en ökad efterfrågan på kommunala tjänster.
• Arbetskraft
  Migration bidrar till att tillgången på arbetskraft ökar i en kommun, vilket är positivt då det finns stor efterfrågan på arbetskraft inom vissa branscher.