PISA-undersökningen syftar till att undersöka i vilken grad som respektive land som ingår i studien bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden, när det gäller kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförmåga.

Undersökningen bygger på resultat från ett två timmar långt prov som ett urval av elever i många länder gör, bland andra samtliga 35 OECD-länder. Eleverna får också svara på frågor som handlar om deras socioekonomiska bakgrund och om hur de tycker att det fungerar i skolan. Undersökningen görs vart tredje år och den senaste genomfördes år 2015, så nästa planeras till år 2018. I Sverige var det senast omkring 200 skolor som ingick i urvalet med totalt 5 500 elever. Det finns ganska många felkällor i materialet, men på en översiktlig nivå kan man ändå dra slutsatser om 15-åringarnas kunskapsnivå i de olika länderna.

Det här diagrammet visar hur Sverige skiljer sig från OECD-länderna när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap de år som PISA-undersökningen har gjorts. Nollinjen representerar snittet för samtliga OECD-länder. Värdena för Sverige, det vill säga de tre kurvorna, anges som antal standardavvikelser från medelvärdet för de 35 länderna. Det innebär att linjediagrammet redovisar Sveriges relativa position i förhållande till samtliga OECD-länder.

PISA-resultat för Sverige, relativ position OECD-länder 2006-2015

År 2006 låg Sverige över snittet i samtliga delar för att sedan sjunka till under snittet i alla delar år 2012. År 2015 var resultatet i läsförståelse bättre än OECD-genomsnittet medan resultatet i matematik och naturvetenskap var på ungefär samma nivå som medelvärdet.

Det är sex OECD-länder som presterar signifikant högre resultat än Sverige i alla tre kunskapsområdena, nämligen Japan, Estland, Kanada, Sydkorea, Finland och Irland.