De närmaste åren blir det fler elever i grundskolan i samtliga åldersgrupper. Det ställer krav på både lokaler och personalförsörjningen. Brist på lärare med efterfrågad kompetens gör att det sker många rekryteringar till visstidsanställningar.
Ökat platsbehov
Totalt sett ökar det bedömda platsbehovet i grundskolan, det vill säga från förskoleklass till årskurs 9, med cirka 1 800 platser mellan år 2017 och 2021. Ökningen väntas ske för samtliga åldersgrupper.
Volymskattning för grundskolan i Norrköping 2017-2021
Källa: Norrköpings kommun, kommunstyrelsens kontor och utbildningskontoret
Den totala ökningen den närmaste femårsperioden motsvarar flera skolor i elevantal, vilket innebär en påfrestning på lokalerna. Det byggs nytt, paviljonger ställs upp och man försöker hela tiden att nyttja befintliga lokaler bättre. Det innebär att skolorna idag är mycket välfyllda och att vissa skolor har fått ta emot fler elever än de är planerade för.
Nyanlända elever
Det måste finnas en beredskap att ta emot nyanlända elever med kort varsel. Antalet nyanlända elever i förskoleklass till årskurs 9 var omkring 400 personer under år 2013, 360 år 2014, 570 år 2015 och 340 personer år 2016.
I planeringen för kommande fem år räknar man med ett sjunkande antal nyanlända elever. Men det är många yttre faktorer som påverkar antalet och det är därför svårt att ha en god framförhållning i planeringen.
Lärarbrist
Det ökade elevantalet, pensionsavgångar och framför allt personalomsättningen gör att det behövs rekryteras många lärare till grundskolan de närmaste åren. Totalt räknar man med att det behöver genomföras omkring 3 400 rekryteringstillfällen fram till år 2025. Skollagens krav på att man ska ha lärarlegitimation för att bli tillsvidareanställd, tillsammans med bristen på lärare med vissa kompetenser, gör att en hel del av rekryteringarna blir till visstidsanställningar.
Det är brist på grundskollärare för de lägre årskurserna i hela landet. När det gäller tillgång till grundskollärare för de högre årskurserna är det framför allt brist på de som har behörighet i matematik och naturorienterande ämnen, respektive språk och samhällsorienterande ämnen. Bristen förväntas kvarstå under de närmaste åren.
Stora förändringar inom utbildningsområdet
Det har genomförts stora förändringar inom utbildningsområdet de senaste åren. Ny skollag, nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och särskolan, ny gymnasieskola med nya ämnesplaner som är gemensamma med gymnasial vuxenutbildning, ny betygsskala och förändringar av förskolans läroplan.
Nationella kunskapskrav finns numera för årskurserna 1, 3, 6 och 9. Betyg ges varje termin i grundskolans årskurser 6-9. Avstämningar i form av nationella prov sker i årskurs 3, 6 och 9. Den 1 juli 2016 infördes ett obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 som gäller läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Sammantaget innebär det här att skolorganisationen idag inriktas mot att skolorna ska ha hela stadier, till exempel förskoleklass till årskurs 3, årskurs 4 till 6 eller 7 till 9.
Skollagen ställer också krav på legitimation av förskollärare och lärare i grundskolan. Från läsåret 2018/19 gäller behörighets- och kompetenskraven även för personal i särskolan.
En annan förändring, som påverkar planeringen för grundskolan, är utökad timplan i matematik. Det har även lagts fram förslag på utökad timplan i ämnet idrott och hälsa för grundskolan. Det planeras även för läroplansförändringar vad gäller införande av programmering i flera ämnens kursplaner. Det kan komma att ställa krav på kompetensutveckling för lärarna.
