Sveriges befolkning har generellt sett en god hälsa och inom flera områden mår vi allt bättre. Samtidigt är det fler som uppger att de har återkommande psykiska besvär som till exempel oro, stress, sömnbesvär och ångest.
Resultat från ungdomsenkäten Om mig, som genomförs årligen i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, visar bland annat att oro eller ångest samt nedstämdhet eller depression har ökat över tid. Det är en ökning som har skett bland både tjejer och killar, men betydligt fler tjejer än killar upplever dessa besvär.
År 2020 uppgav 18 procent av ungdomarna i Norrköping att de upplevde oro eller ångest nästan varje dag. Samma år uppgav 12 procent att de upplevde nedstämdhet eller depression varje dag. Av de ungdomar som svarade att de upplever oro eller ångest samt nedstämdhet eller depression nästan varje dag så uppger cirka två tredjedelar att besvären hindrar dem i deras vardagliga aktiviteter.
Mår de unga verkligen sämre?
På både nationell och regional nivå förekommer en negativ trend kring ungas psykiska hälsa. Allt fler unga rapporterar till exempel en ökning av psykosomatiska besvär som sömnsvårigheter, nedstämdhet, huvudvärk och magont. Det finns dock olika teorier och tolkningar om huruvida den psykiska ohälsan faktiskt ökar och vad den beror på. Bland annat ifrågasätts sättet psykisk ohälsa mäts på.
Normala negativa känslor och besvär av magont och huvudvärk tolkas i vissa undersökningar som psykisk ohälsa. Samtidigt visar samma undersökningar att de flesta ungdomar trivs med livet och har en positiv framtidstro. Ungdomar har även ett förändrat språkbruk där begrepp som ångest och depression används utan att för den delen vara en bekräftad diagnos.
Skolstress och dåliga relationer kan vara orsak
När Region Östergötland har intervjuat ungdomar i länets kommuner kring vad de tror att den psykiska ohälsan beror på så svarar de bland annat skolstress, krav från samhälle och sociala medier samt osunda ideal som orsaker. Ungdomar som själva upplever oro eller ångest beskriver att det framförallt beror på press och stress i skolan, bristande självkänsla eller självförtroende samt dåliga relationer.
Ungdomarna uppger att de vill ha stöd i form av ökad kunskap om psykisk ohälsa, förändringar i skola och undervisningen och att fler ska ha någon att prata med.
