Fler unga upplever psykisk ohälsa och över tid har särskilt flickors mående försämrats. Detta samtidigt som förekomsten av övervikt och fetma ökar i samhället och matvanorna förändras. Att på olika sätt arbeta främjande och förebyggande behövs för att öka välbefinnandet hos de unga.

Fler ungdomar upplever psykisk ohälsa

Undersökningar och rapporter, bland annat från Folkhälsomyndigheten, visar att allt fler barn och unga i Sverige uppger att de har psykisk ohälsa och sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats. Med psykosomatiska symtom avses sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. Samtidigt har fler unga än tidigare sökt sig till och fått hjälp av regionernas barn- och ungdomspsykiatri. Enligt Folkhälsomyndigheten har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige jämfört med andra nordiska länder. Förändringar inom skolan och större utmaningar på arbetsmarknaden för unga är två faktorer som tycks bidra till utvecklingen av psykosomatiska symtom hos unga.


Resultatet i ungdomsenkäten "Om mig" år 2022 visar att i Norrköping har flickors mående försämrats över tid och fortsätter försämras när det kommer till självskattad hälsa, ångest, vardagsstress och sömn. I enkäten, som besvarats av unga i grundskolans årskurs 8 samt i år 2 på gymnasiet, uppger flickor i högre utsträckning än pojkar att de besväras av ångest. År 2022 var det 29 procent av flickorna i grundskolan och 34 procent av flickorna på gymnasieskolan som uppgav att de besvärades av ångest. Motsvarande siffror för pojkar var 6 procent i grundskolan och 12 procent i gymnasieskolan. För flickor, både i grundskolan och på gymnasieskolan, har andelen ökat över tid. För pojkar, både i grundskolan och på gymnasieskolan, har andelen som besväras av ångest varit mer stabil över tid.


Vidare visar enkäten Om mig att de flesta unga i Norrköping känner sig trygga i skolan, men att flickor i grundskolan är den grupp som upplever mest otrygghet. De allra flesta unga upplever dock en positiv framtidstro. Totalt är det 88 procent av Norrköpings ungdomar som har en positiv syn på framtiden, en siffra som legat relativt stabilt över tid. Pojkar har en något positivare syn på framtiden än flickor. I grundskolan är det 90 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna som svarar att de ser positivt på sin framtid. Motsvarande siffra för gymnasiet är 92 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna.


Hur den framtida utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa blir är svårt att förutsäga. Dock finns flera omvärldsfaktorer som kan bidra till en negativ utveckling för den psykiska hälsan, så som klimatkris, ekonomiskt svåra tider med inflation och högre priser, lågkonjunktur med förändringar på arbetsmarknaden samt krig och andra oroshärdar i omvärlden.

 

Matvanor och fysisk hälsa

Flera studier pekar på att matvanorna i Sverige har försämrats. Till exempel har andelen personer som äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär två gånger per dag eller mer minskat. Samtidigt uppger en högre andel att de konsumerar sötad dryck två gånger per vecka eller mer. Enligt Folkhälsomyndigheten är det för personer under 45 år två gånger vanligare att dricka sötad dryck minst två gånger per vecka, jämfört med personer 45 år eller äldre.


God hälsa och välbefinnande är en förutsättning för att klara skolan, arbeta, leva självständigt och bidra till samhällets utveckling. Att det finns samband mellan matvanor och hälsa är något som är allmänt känt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det dock fortsatt mycket angeläget att vikten av hälsosamma matvanor belyses och att förutsättningar för att uppnå detta ges. En sådan utveckling kan bidra till en minskad risk för framtida ohälsa bland kommunens invånare.

 

Övervikt och fetma påverkar fysisk och psykisk hälsa

Övervikt och fetma är andra betydande aspekter kopplade till hälsa. Förekomsten av övervikt och fetma har ökat i Sverige sedan 1980-talet och idag har vi en situation där detta ökar snabbare bland unga än bland äldre. Mer än hälften av den vuxna befolkningen och cirka en femtedel av barn och unga har övervikt eller fetma, och förekomsten fortsätter att öka. För att bromsa utvecklingen krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet behöver bedrivas av flera aktörer och sektorer i samhället, allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället.


För barn och unga med övervikt och fetma är risken stor att detta kvarstår även i vuxen ålder. Om övervikt och fetma etableras i ung ålder ökar risken för att kroniska sjukdomar med övervikt och fetma debuterar tidigare i livet, så som vissa cancerformer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2. På sikt kan detta leda till högre sjukvårdskostnader, produktivitetsförluster för samhället och minskad livslängd.


Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, skulle cirka 30 procent av all cancer och hela 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke kunna förebyggas genom förändrade levnadsvanor, till exempel ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivet påverkar även den psykiska hälsa positivt och är en skyddande faktor för exempelvis depression.


En välmående befolkning är avgörande för att klara de demografiska utmaningar vi har framför oss. Att arbeta främjande och förebyggande är ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, kompetensförsörjning och finansiering.


Konsekvenser för Norrköpings kommun

Förändringarna som beskrivs ovan får konsekvenser för Norrköpings kommun både på kort och på lång sikt.

 

På kort sikt

  • På kort sikt kan ungas psykiska ohälsa bland annat få konsekvenser i form av minskad skolgång, försämrade sociala relationer, minskad framtidstro och ökade behov av vård- och stödinsatser.

På lång sikt

  • På lång sikt riskerar förändringarna leda till en allmänt försämrad folkhälsa och allvarliga konsekvenser för både individer och samhälle. Något som innebär samhällsekonomiska utmaningar och kostnader på flera plan. Detta utöver negativa konsekvenser för individers fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande.