Det finns ett antal faktorer som har stor påverkan på utbildningsverksamheten i Norrköping, men där utbildningskontoret har begränsad eller ingen möjlighet att påverka utvecklingen av dem. De är ändå viktiga att förhålla sig till.

Behovsgapet

Man förutser ett kommande behovsgap då den demografiska utvecklingen medför att färre i samhället ska försörja fler. Samtidigt ökar invånarnas förväntningar på kommunal service, när servicenivån i samhället totalt ökar. Inom utbildningsområdet innebär det att antalet barn och elever blir fler samtidigt som kommunens ekonomi blir ansträngd. Det medför en utmaning inom utbildningsområdet att förvalta, utöka och prioritera inom verksamheten med samma eller mindre resurser, fler barn och elever i verksamheten och samtidigt behålla kvaliteten.

Kompetensförsörjning

Behovet av utbildad personal till utbildningsområdet är en fortsatt utmaning. Det utbildas inte tillräckligt många lärare och förskollärare för att möta verksamheternas behov av legitimerad personal.

Utifrån dagens arbetsmarknadsläge och den förväntade demografiska utvecklingen finns det anledning att tänka nytt kring arbetssätt, organisation samt målsättningar beträffande andel utbildad och eller legitimerad personal i verksamheterna. Det är värt att utreda vidare exempelvis digitaliseringens möjligheter samt introduktion av fler yrkesgrupper för att avlasta den pedagogiskt utbildade personalen.

 

Regeringens vårändringsbudget, som presenterades i april 2019, presenterade ett riktat statsbidrag om lärarassistenter i skolan. Skolverket kommer att ta fram närmare information kring villkoren för att söka det nämnda statsbidraget.

 

Genom kontinuerligt samarbete med Linköpings universitet, lärarutbildningarna och studentorganisationen syftar Norrköpings kommun till att rekrytera nyutexaminerade lärare. Tillsammans med andra aktörer i regionen,bland annat Linköpings kommun och Region Östergötland, tog utbildningskontoret fram ett antal åtgärder för att öka möjligheterna att rekrytera fler lärare och förskollärare. Bland dessa åtgärder framfördes ett behov av en flexiblare lärarutbildning, konceptet övningsskolor och utveckling av verksamhetsförlagd utbildning.

 

Interna och externa kommunikationsinsatser för att stärka och utveckla arbetsgivarvarumärket pågår kontinuerligt. Insatserna syftar till att öka kommunens attraktionskraft att rekrytera pedagoger samt minska avhoppen från lärarutbildningarna. Ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete avseende arbetsmiljön och insatser för att minska sjukfrånvaron har också betydelse för att lyckas behålla och anställa nya pedagoger.

 

Framtida rekryteringsbehov

En uppskattning av rekryteringsbehovet den närmaste femårsperioden, räknat som antal anställningar som behöver göras, visar på stora tal. Beräkningen tar hänsyn till utvecklingen av antalet barn och elever, pensionsavgångar och personalrörlighet. Antalet anställningar av förskollärare hamnar på cirka 560 under femårsperioden, barnskötare 1 300, grundskollärare 1 500, fritidspedagoger 180, gymnasielärare 400 och chefer 130. Det här är alltså beräknat som antalet anställningar under fem år, inte som utökning av antalet medarbetare.

 

Integration och segregation

Förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, det vill säga att alla barn och elever, oavsett bakgrund, ges samma möjligheter att nå målen. Alla elever ska få så likvärdig utbildning som möjligt. Det finns en utmaning i att lyckas utveckla det kompensatoriska uppdraget och likvärdigheten i en kommun med bostadssegregation och ett samhälleligt sammanhang som präglas av kulturell mångfald.

 

Digitalisering

Digitaliseringen öppnar möjligheter för att effektivisera processer och skapa en mer effektiv användning av medarbetarnas kompetens men den ställer även krav på korrekt förvaltning av information. Verksamheten behöver möta digitaliseringens utmaningar och ta del av dess möjligheter, vilket förutsätter att man ständigt ser över arbetsprocesserna.

 

Elever i behov av stöd

Inom utbildningsverksamheten finns idag fler barn och elever med särskilda behov än tidigare. Det handlar dels om att barn överlever svåra sjukdomar, dels om barn med olika av neuropsykiatriska funktionsvariationer. Utmaningen är att anpassa utbildningsorganisationen så att den blir bättre rustad för att ta emot barn och elever med behov av särskilt stöd och extraordinärt särskilt stöd.