Enligt kommunens preliminära befolkningsprognos 2019 väntas befolkningen totalt sett öka med drygt 4 procent de närmaste fem åren. Men åldersgruppen 0-18 år beräknas öka med knappt 8 procent under samma period.

Ungefär 70 procent av socialnämndens budget används till insatser för barn och ungdomar. Den stora ökningen av antalet barn och ungdomar får därför en stor påverkan på socialkontorets verksamhet.

Att barnen klarar av skolan med goda resultat är en viktig faktor för att övergången till vuxenliv och egen försörjning ska underlättas. Låga skolresultat kan dels ses som en nulägesindikator på grad av sociala problem hos nuvarande barn- och ungdomskullar. Dels ger det en indikation på att övergången till fortsatta studier och arbetsliv kan bli besvärlig när dagens barn och ungdomar blir unga vuxna.

Låga skolresultat idag ger höga sociala kostnader imorgon, även om man inte kan uttala sig om hur starkt sambandet är. Utifrån det här perspektivet är det viktigt att följa utvecklingen av skolresultaten. Skolresultaten, mätt som andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till nationellt gymnasieprogram, har ökat de senare åren, men är fortfarande lägre än riksgenomsnittet.

Barn i skyddat boende

I december 2017 kom förslag från en utredning om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, som regeringen tillsatt. Förslagen innebär en tydlig ambitionshöjning, bland annat genom  att barn som följer med en vårdnadshavare i skyddat boende ska få egna utredningar, beslut och uppföljning för insatsen. Utredningen föreslår även högre kvalitetskrav på skyddande boenden som tar emot barn, till exempel när det gäller bemanning och kompetens.

I utredningen föreslogs att författningsändringar skulle träda i kraft den 1 juli 2019. Uppenbarligen har detta blivit försenat, för det har ännu inte överlämnats någon lagrådsremiss. Om och när utredningens förslag slår igenom kommer det att ställa ytterligare krav på kommunens verksamhet.

Minskade statsbidrag för ensamkommande barn

Vid halvårsskiftet 2017 ändrades de statliga ersättningsreglerna för ensakommande barn. Lägre ersättningsnivåer infördes både för placeringar i hem för vård och boende och stödboden och kommunerna fick inte längre ersättning för tomma platser.

Inflödet av ensamkommande barn har nästintill upphört och många av de barn som kom under den stora flyktingströmmen i slutet av 2015 har blivit myndiga. Dessa omvärldsförändringar innebär att verksamheten för ensamkommande barn måste ställas om till lägre volymer.