De regelverk som styr stora delar av utbildningen i grund- och gymnasieskolan genomgår successivt förändringar allteftersom samhället utvecklas. Även förutsättningar för nya regelverk ses över. Kommunens utbildningsverksamhet behöver förbereda sig för att på bästa sätt möta kommande förändringar.


Skolverksamheten styrs till stora delar av lagar och regler. Fortlöpande pågår också utredningar som berör regelverken. Beslutade eller kommande förändringar i regelverken påverkar utbildningsverksamhetens planering på olika sätt och i varierande grad.

 

Nedan redovisas förändringar i regelverk som förväntas ha betydelse för skolverksamheten. Även några pågående utredningar och förarbeten som kan leda till förändrade regelverk presenteras.

Redan beslutade ändringar i skollag och andra styrdokument

Riksdagen har beslutat om lagändringar i skollagen. De beslutade ändringarna, tillsammans med ändringar i andra styrande dokument, berör områden som

  • Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.
  • Förskola för fler barn (Kommuner är skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan och omfattar barn 3-6 år).
  • Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram (Alla yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet).
  • Utökad lovskola för elever i årskurs 8-9.
  • Elever i låg- och mellanstadiet ska erbjudas lovskola.
  • Extra studietid för elever i årskurs 4-9.
  • Införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan.
  • Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.
  • Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister.

Pågående statliga utredningar eller promemorior som kan leda till kommande lagändringar

Efter initiativ av regeringen pågår ett antal statliga utredningar och promemorior som kan leda till kommande lagändringar:

  • Statens ansvar för skolan (bland annat om statligt huvudmannaskap för skolan alternativt förstärkt statligt ansvar för skolan).
  • Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan.
  • Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid.
  • En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor.
  • Skolbibliotek för bildning och utbildning.
  • Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång på kunskap.
  • Tioårig grundskola – införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
  • Central rättning av nationella prov för grundskola och gymnasium.
  • Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Förändringarna som beskrivs ovan får konsekvenser för Norrköpings kommun både på kort och på lång sikt.

 

På kort sikt

  • Ovisshet gällande vilka förslag på förändringar som blir beslutade och inte innebär utmaningar för planeringen.
  • Nya lagar och krav kan innebära ökade krav på personal med särskild kompetens och behörighet.
  • Lagförändringar som berör kommunens utbildningsverksamhet behöver implementeras i verksamheten.

På lång sikt

  • Flera av de nämnda utredningarna ovan kan innebära övergripande förändringar för kommunens utbildningsverksamhet, så som statligt huvudmannaskap för skolan samt tioårig grundskola.