Det blir fler elever i gymnasieskolan de närmaste åren, vilket påverkar behovet av både personal och lokaler. Dessutom har det genomförts en utredning av gymnasieskolan med ett hundratal förslag till förändringar. Om de genomförs kommer det att innebära stora förändringar inom gymnasieskolan.

 

Illustration elever och pedagog framför gymnasieskola

Fler gymnasieelever

Antalet elever i gymnasieålder förväntas enligt befolkningsprognosen att öka de närmaste åren. I stort sett samtliga ungdomar går på gymnasiet och ett antal av dem går ett fjärde år. De här faktorerna bildar underlag till att göra en volymskattning för antalet platser som behövs i gymnasieskolan. Den visar på en förväntad ökning av volymerna från cirka 4 900 platser år 2017 till 5 400 år 2021, en ökning med 500 platser.

 

Volymskattning gymnasiet 2017-2021

Källa: Norrköpings kommun, kommunstyrelsens kontor och utbildningskontoret

Det finns för närvarande fem fristående gymnasieskolor i Norrköping som har omkring 30 procent av det totala antalet elever. Andelen har varit oförändrad de senaste åren.


Det ökande antalet gymnasieelever ställer höga krav på tillgången till lokaler och personal. Hösten 2019 kommer yrkesprogrammen på Ebersteinska gymnasiet att flytta sin verksamhet till Bråvalla. Det gör att de programmen kan ta emot ytterligare 150 elever. Då kommer det att finnas plats för 150 elever till på de teoretiska programmen på Linköpingsvägen. Ebersteinska gymnasiet kan alltså utöka elevtalet med 300 elever totalt.

 

Brist på lärare med vissa ämnesinriktningar

För lärarna i gymnasieskolan avgör deras ämnesinriktning om tillgången på medarbetare med rätt kompetens finns tillgänglig eller inte. På ett nationellt plan finns det en brist på examinerade lärare inom matematik och naturvetenskap medan tillgången på lärare inom historia och samhällsvetenskap är god.


I Norrköping räknar man med att det behöver genomföras omkring 640 rekryteringstillfällen av lärare till gymnasiet fram till år 2025. Rekryteringarna behöver göras på grund av att det blir fler elever, att det sker pensionsavgångar och, framför allt, på grund av personalomsättning. Det krävs lärarlegitimation för att få tillsvidareanställning och eftersom det är brist på legitimerade lärare i vissa ämnen, förväntas en stor andel av rekryteringarna ske till visstidsanställningar.


En gymnasieutbildning för alla

I november 2016 presenterade Utbildningsdepartementet utredningen ”En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning”. Utredningen presenterar sammanlagt ett hundratal förslag där fokus ligger på att öka ungas deltagande i gymnasieutbildning och på en ökad genomströmning i gymnasieskolan.


Utredningen föreslår att gymnasieskolan fortfarande ska vara frivillig, men målet är att alla ungdomar ska gå en gymnasieutbildning. Bland de övriga förslagen kan nämnas att elever ska få rättighet till ett fjärde skolår, skoldagarna ska vara sammanhållna med en jämn fördelning över dagen, det ska vara enhetliga behörighetsregler till både yrkesprogram och högskoleförberedande program, att det ska bli färre inriktningar på flera gymnasieprogram och att det ska ges undersköterskeexamen på vård- och omsorgsprogrammet.


Utredningen har i början av 2017 varit ute på remiss, bland annat till Norrköpings kommun, som har svarat positivt på många av förslagen. Om förslagen ska genomföras kommer det att innebära stora förändringar för gymnasieskolornas verksamhet.