Norrköpingsborna har vant sig vid att se lyftkranar på många platser i staden. Men det har alltid varit så och hur kommer det att bli i framtiden?

Under perioden 1976 till 1992 byggdes det omkring 8 000 bostäder i Norrköping trots att det i stort sett inte var någon ökning av folkmängden. Det fanns fler bostäder än efterfrågan och ägarna till hyresfastigheter hade bekymmer med att minska vakansgraden, det vill säga andelen outhyrda lägenheter.

Under perioden 2000 till 2016 ökade folkmängden kraftigt med totalt cirka 17 000 invånare men det byggdes endast omkring 4 000 bostäder. I början av perioden fanns det lediga bostäder att flytta till men numera är i princip alla hyresrätter uthyrda och det råder bostadsbrist.

Byggandet i Norrköping fortsätter och i mars 2018 rapporterades att det fanns omkring 1 100 påbörjade lägenheter i flerbostadshus och drygt 200 i småhus.

I Boverkets prognos för bostadsbyggandet i hela landet redovisas en minskning de närmaste åren. Samtidigt pekar de på att det fortfarande behövs fler bostäder, särskilt för grupper som äldre, ensamstående och unga, som efterfrågar bostäder till lägre priser.

Men de regionala skillnaderna är stora. I Storstockholm förväntas byggstarterna bromsa med över 30 procent 2018, medan byggandet i Storgöteborg kan öka med 20 procent. I Norrköping finns det inte några indikationer på minskad efterfrågan, snarare tvärtom. En osäker faktor för framtiden är den allmänna konjunkturen. Den påverkar både byggarnas och fastighetsägarnas investeringsvilja och kommuninvånarnas betalningsförmåga.

Påverkan under byggtiden

När det byggs i den täta innerstaden blir det blir svårare att ta sig fram med bil. De stora infrastrukturprojekten kommer också att betyda en avsevärd påverkan på vägtrafiken under många år framåt. Här gäller det att projekten samordnas på allra bästa sätt för att klara av att driva trafiken med både en acceptabel kapacitet och bästa trafiksäkerhet.

Kvalitet i byggandet

Målen för antalet lägenheter är höga och det har resulterat i ett intensivt detaljplanearbete. Det pågår arbete med ett stort antal detaljplaner med mycket bostäder som kommer att antas under kommande år. Men det är viktigt att satsningen på kvantitet inte går ut över bostädernas kvalitet. Med för låg kvalitet riskerar bostadsprojekt att bli svåra att hyra ut eller sälja. Här är några punkter som viktiga att ta hänsyn till vid planering av staden.

• Attraktiv stad
  Byggandet måste gynna ett rikt stadsliv, ge skönhet och vara upplevelserikt i sin variation. Attraktivitet håller på att bli en allt viktigare faktor vid val av bostads- och etableringsort.
• Sammanhållen stad
  Norrköping har goda förutsättningar att bli en allt mer sammanhållen stad där många funktioner är tillgängliga inom 20 minuter med en promenad, på cykel eller med kollektivtrafik. Närhet till samhällsfunktioner betyder alltid mer för den som har sämre resurser och en sammanhållen stad gynnar därför integration och social rörlighet.
• Hållbara kommunikationer
  I samband med utbyggnaden av Ostlänken planeras för ett mer hållbart lokalt transportsystem, som till stor del bygger på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltekniken är under utveckling mot förarlösa bilar, nya drivmedel och lösningar för gemensamt nyttjande av fordon. Bilar kommer även fortsättningsvis att finnas i staden men kan inte tillåtas att få dominera.
• Framförhållning och funktion
  Kommunens markreserv måste säkras på lång sikt för att exempelvis kunna erbjuda mark till verksamheter med stora behov av ytor. Rätt användning på rätt plats och rätt volym för platsen är viktigt för att kunna nyttja marken på bästa sätt.
• Den innovativa kommunen Arbetstillfällen inom tjänstesektorn växer och den gynnas av attraktivitet och täthet i staden. Det är viktigt att erbjuda sådana verksamheter som är beroende av staden möjlighet att etablera sig i stadsbyggandet.

Klimatanspassning påverkar byggandet

För att undvika skador från översvämningar genom mer intensiva och oftare förekommande regn behövs åtgärder för att avleda större mängder vatten. Man behöver också ta hänsyn till klimatförändringar när man planerar var etableringar och byggnation ska ske.

Förutom risk för översvämningar behöver andra klimateffekter, som exempelvis extrema värmeböljor, tas med som en parameter i planeringen av det framtida samhället.

Plats för kommunal service

När det byggs nytt behöver man avsätta tillräckligt med mark för den kommunala servicen. Förskolor och skolor är exempel på sådant som kräver ganska stora ytor. I nya bostadsområden i stadens ytterkant är det lättare att hantera frågan i ett tidigt skede, men i innerstaden, när det sker förtätning, är tillgången på tomter mer begränsad. Den befintliga stads- och gatubilden gör också att vissa platser inte är lämpliga.

För att hantera byggandet av förskolor och skolor i en förtätad stadsmiljö kan det behövas innovativa lösningar. Det kan handla om lokalytor, lokalernas funktioner, byggtekniska lösningar men även hur lärandet ska bedrivas i framtiden. Den stora utmaningen är storleken på utemiljön. Förskolor och grundskolor kanske kan placeras i anslutning till parkområden för att komplettera barnens och elevernas utemiljö? Eller kan det vara praktiskt möjligt att skapa utemiljö på byggnadens tak?

Problem med kompetensförsörjning effekt av allt byggande

När det byggs så mycket behövs stora arbetsinsatser, både inom kommunen och inom byggsektorn. Läget är redan svårt med brist på arbetskraft och höga anbudssummor.

Byggandet medför utmaningar att tillhandahålla den ökande efterfrågan av kompetenser i kommunens samhällsbyggnadsprocess. Hittills har man lyckats klara det, men det handlar om ett stort arbete med att rekrytera och introducera nya medarbetare. Konkurrensen om arbetskraften inom samhällsbyggnadssektorn har ökat markant under senare år. Medarbetare inom samhällsbyggnad har idag stora möjligheter att välja andra arbetsgivare, inom privata sektorn, andra kommuner och i staten. Exempelvis arbetar Trafikverket hårt för att rigga sin organisation inför byggandet av Ostlänken.

Marknad börjar bli mättad

Marknaden inom samhällsbyggnadssektorn visar tecken på att den börjar bli mättad. Det resulterar i att anbuden blir högre än vad kommunen har väntat sig och ibland lämnas inga anbud alls. Det får till följd att en del projekt får skjutas på framtiden eller revideras och lämnas ut till upphandling igen. Effekten blir tidsförskjutningar och högre kostnader och det behövs göras tydliga prioriteringar mellan projekten.