Behovet av att arbeta med klimatanpassning inom stadsbyggnadsområdet växer. Fram till 2030 syns trender om hårdare nationella krav, tydligare krav från näringsliv och privata aktörer, större fokus på värme och torka, ökning av multifunktionella ytor samt större krav på innovation och tekniska lösningar. Från och med 2030, då Agenda 2030 ersätts med ett nytt globalt ramverk, förutspås att trycket på kommunen kommer att öka i form av att nationell lagstiftning stärks och förväntningarna från privata sektorn ökar ytterligare.

En ny klimatanpassningsstrategi förväntas medföra hårdare nationella krav redan under 2023. Det handlar bland annat om förlängt kommunalt ansvar vid nya detaljplaner, krav på ändring av gamla detaljplaner där klimatrisker inte beaktats, krav på längre tidsperspektiv i översiktsplan och detaljplan samt att översiktsplanen ska tydliggöra mark som är olämplig utifrån klimatrelaterade risker.

Behoven av fokus på värme och torka kommer i framtiden att märkas på olika sätt. Det handlar om nya krav på bebyggelseutseende, grönstruktur på och mellan byggnader för att minska sårbarheten och det kommer att finnas förväntningar på tillgång till vatten och kyla i parker. Att bevara de skydd för värme som finns blir viktigare och förtätningen av staden medför att det blir allt fler målkonflikter som behöver hanteras. Behoven av grönytor blir också större.

Trenden med större krav på innovation, tekniska lösningar och samarbete över gränser kommer kräva samfinansiering av åtgärder i allt högre grad. Det kommer ställas högre krav på innovation till exempel i form av byggmetoder och byggmaterial för att få statsbidrag och EU-bidrag.

Samhällsutvecklingen lokalt, nationellt men också globalt kommer med stor sannolikhet över en tioårsperiod att påverka försäkringsmarknaderna i världen. Försäkringsbolag försäkrar ofta egna stora risker i andra försäkringsbolag inom och utanför Sverige vilket på sikt medför dyrare och dyrare premier som kan vara orsakade av händelser runt om i världen.

För Norrköpings kommun kan lokala förhållanden som till exempel undermåliga vattenledningssystem, risker för ras och översvämningar eller var kommunen själva uppför byggnationer eller meddelar bygglov påverka förhållanden som påverkar premiestorlek och självrisknivåer på kommunens försäkringar. Med ett strukturerat skadeförebyggande arbete mot klimatförändringar kan kommunen alltså påverka storleken av försäkringspremier och självrisknivåer vid skador.

Idag erbjuds offentliga och privata fastighetsägare samt svenska företag omfattande försäkringsskydd mot klimatrelaterade skador vilket är relativt unikt. I många europeiska länder är det inte längre möjligt att teckna en privat försäkring för klimatrelaterade skador. Även en del svenska försäkringsbolag har börjat se över sina regelverk för byggnation på platser med mer utsatt klimatläge. Det finns också en utveckling där banker gör det svårare att belåna oskyddade fastigheter.

Näringslivet klimatanpassas allt mer

Medvetenheten om behovet av anpassning har växt inom näringslivet under senare år, framför allt inom företag som har globala värdekedjor och därmed är beroende av verksamheter i delar av världen där klimatförändringarna på kort sikt blir mer påtagliga än i Sverige.

Inhemsk och internationell livsmedelsproduktion och handel kan påverkas genom att produktionskedjorna utsätts för störningar som kan uppstå genom extremt väder. Risker som lyfts fram i den nationella strategin för klimatanpassning är ras, skred och erosion och översvämningar. Dessa risker kan hota såväl företags lokaler för produktion och lagerhållning, som infrastruktur som används för transporter. Höga temperaturer innebär en risk kopplat till arbetsmiljö och produktivitet. Såväl jordbruk som industri kan drabbas av brister i vatten- eller energiförsörjning. Dessutom kommer klimatförändringarna att leda till ökad förekomst av skadegörare och sjukdomar samt invasiva främmande arter som kan påverka bland annat livsmedelsproduktionen.

Exempel på anpassning är att fabriker och lagerlokaler i Sverige skyddas så att extremväder inte påverkar kapaciteten att producera och distribuera varor. Bedömningar av klimatrisker ingår i investeringsbeslut för att avgöra om en plats är lämplig för bebyggelse och vilka förebyggande åtgärder som behövs för att minimera risker kopplade till exempelvis dagvatten, översvämningsrisker och landerosion.

Men anpassningen till klimatförändringar kan även leda till möjligheter för Sverige kopplade till innovation och utveckling av näringsverksamhet i form av klimatanpassningsprodukter och tjänster, samt till förändrade möjligheter kopplat till turism och export av till exempel skogsprodukter och livsmedel.

Förebyggande arbete krävs inom vård och omsorg

Klimatförändringarna kommer att påverka människors vardag och hälsa alltmer, vilket även påverkar vården och omsorgen. Exempelvis kan personer som är äldre vara extra sårbara för värmeböljor. Kommunen arbetar förebyggande med att anpassa bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjningssystem, för att klara både dagens extrema väderhändelser och de klimatförändringar som väntar. Till exempel behöver större hänsyn tas till risken för översvämning vid planerade nybyggnationer och renoveringar.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

• Kraven på kommunen att arbeta med klimatanpassning på stadsbyggnadsområdet ökar.
• Kommunen kommer att behöva prioritera samordning och insamling av data (översvämningsanalyser, trafikdata, grundvattenflöden, med mera) så att aktuella underlag och statistik finns tillgängligt för både interna och externa användare.
• Kommunens ansvar som både ägare och förvaltare av fastigheter förändras när försäkringar för klimatrelaterade skador blir svårare att få.
• Vården och omsorgen behöver anpassas för att både byggnader och brukare ska klara extrema väderhändelser.
• Behoven av och kraven på ett tillförlitligt skadeförebyggande arbete i den kommunala organisationens alla delar talar för att kraven på säkerhetsarbetet kommer att fortsätta öka i framtiden.