Även i oroliga tider och i kriser måste vi äta och en ökad självförsörjning kan bidra till att tillgången på livsmedel säkras. Samtidigt minskar efterfrågan på närodlat när priserna stiger för konsumenterna.
Norrköping och Sverige vill säkra den egna tillgången på mat
I och med de senaste årens kriser, som coronapandemin och kriget i Ukraina, har frågor om självförsörjning och beredskap åter blivit aktuella. Sveriges ambitioner kring att öka självförsörjningsgraden av livsmedel blir allt viktigare även i ljuset av klimatförändringarna och behovet av att minska miljöfarliga transporter i livsmedelskedjan.
Sveriges livsmedelsstrategi omfattar hela livsmedelskedjan och siktar på att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Östergötlands regionala livsmedelsstrategi ska öka produktionen och konsumtionen av mat som är producerad i Östergötland.
Norrköpings kommuns livsmedelsstrategi följer både de nationella och de regionala ambitionerna. En viktig del i kommunens arbete är att i den mån det är möjligt använda svenska och närproducerade råvaror i de offentliga måltiderna.
Svårigheter för företagen medför dyrare varor för konsumenterna
En viktig del i försörjningsberedskapen är att se till hela livsmedelskedjan. Det innebär bland annat att minska importberoendet av insatsvaror för att klara jordbruket, till exempel drivmedel, mineralgödsel, utsäde, växtskyddsmedel och kraftfoder. Det innebär också att säkra tillgången till vårt viktigaste livsmedel, dricksvatten, och de kemikalier som behövs för att bereda vattnet.
I Norrköpings kommuns strategi ingår att bidra till att Östergötland har en trygg produktionskapacitet och robusta produktionssystem. Även användningen av fossil energi i livsmedelskedjan behöver minskas för att ett hållbart system ska kunna upprätthållas.
Lantbruks- och livsmedelsföretag har på senare tid fått dramatiskt ökade kostnader för bland annat foder, gödsel, råvaror, transporter, förpackningar och el. Kostnadsökningarna medför ökade konsumentpriser och konsumenternas prioriteringar ändras som en följd av det. Konsumenter letar i allt högre grad efter låga priser i första hand och efterfrågan på svenskproducerade, närproducerade och ekologiska varor sjunker. På grund av minskad efterfrågan på ekologisk odling ställdes cirka 15 000 hektar åkermark om till konventionell odling i Sverige under 2022.
Prisutvecklingen medför alltså en motrörelse mot ambitionerna om att öka självförsörjningsgraden av livsmedel. En god förvaltning av den tillgång som jordbruksmark utgör är dock fortsatt viktigt, för att både bibehålla och öka självförsörjningsgraden av livsmedel i Norrköping och i Sverige. Jordbruksmark är en ändlig resurs som ska finnas kvar i framtiden.
Konsekvenser för Norrköpings kommun
- De ökade kostnaderna för konsumenterna påverkar både kommunens verksamheter och dess invånare.
- När närodlat och svenskodlat prioriteras ner av konsumenterna kan kommunens ansvar att säkra jordbruksmarken för framtiden öka.
- I ett otryggt världsläge blir kommunens beredskap på livsmedelsområdet viktig för att trygga de offentliga måltiderna.