Kommunen påverkas av förändringar och reformer inom arbetsmarknadspolitiken. Kommunen samverkar nu med flera fristående aktörer inom området och under de närmsta åren kan kommunen få i uppgift att organisera aktivitetsplikt för personer med ekonomiskt bistånd. Samtidigt råder viss osäkerhet kring kommunernas framtida roll i arbetsmarknadspolitiken.
Regeringen aviserade hösten 2021 att en aktivitetsplikt för personer som uppbär ekonomiskt bistånd och som står till arbetsmarknadens förfogande kan komma att införas. Ett liknande förslag som innefattar en aktivitetsplikt på 37 timmar per vecka har tidigare lagts fram av regeringen i Danmark.
Om aktivitetsplikten blir verklighet bedöms det få stor påverkan på kommunens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd. Nämnden bedriver inte idag någon verksamhet som enbart sysselsätter personer i arbetsmarknadsinsatser. Inriktningen är istället att inom kommunens ordinarie verksamheter ta emot personer som beviljats anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Om kommunerna får ansvaret att organisera och svara för aktivitetsplikten innebär det att en ny verksamhet behöver skapas under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden.
Om socialtjänstlagen förändras och en aktivitetsplikt införs är det sannolikt att den kommer att rikta sig mot långtidsberoende biståndstagare som står till arbetsmarknadens förfogande. För Norrköpings kommun skulle det i antal motsvara 600-700 personer som dagligen ska ges tillgång till någon form av sysselsättning eller aktivitet.
Om lagändringen och aktivitetsplikten införs är det troligt att kommunerna till viss del kompenseras med bidrag från staten. Regeringen har ännu inte beslutat om statlig utredning av frågan eller presenterat ett offentligt förslag. Det är därför än så länge oklart när eller om aktivitetsplikt för personer med ekonomiskt bistånd kommer att införas.
Förändringar av arbetsmarknadspolitiken skapar osäkerhet och mer komplexa strukturer i arbetet med att få ut arbetslösa i arbete
Sedan 2019 har arbetsmarknadspolitiken i Sverige genomgått betydande förändringar. Framför allt har Arbetsförmedlingens uppdrag och arbetssätt blivit annorlunda än tidigare. Arbetsförmedlingens egen verksamhet har minskat till förmån mot en tydligare beställarorganisation där fristående aktörer fått uppdraget att vägleda arbetslösa till arbete.
För kommunerna innebär förändringen av arbetsmarknadspolitiken att samverkan med de statliga aktörerna kring arbetslösa har blivit mer komplex. Detta bland annat då Arbetsförmedlingen tagit ett steg tillbaka i den operativa samverkan med kommunerna. Inom Norrköpings kommuns geografiska yta finns idag 30-40 fristående aktörer och inom en radie på fem mil finns omkring 100 aktörer. De långsiktiga konsekvenserna och effekterna av arbetsmarknadspolitikens förändring är ännu oklara.
Den förändrade arbetsmarknadspolitiken har även inneburit att kommunernas roll i arbetsmarknadsfrågorna blivit mer osäkert. Idag är kommunernas formella ansvar inom området begränsat, samtidigt satsar många kommuner stora resurser på att få ut arbetslösa i arbete. Det är möjligt att kommunerna framöver kommer ges ett nytt formellt ansvar och ett tydligare uppdrag att svara för att långtidsarbetslösa kommer ut i arbete.
Konsekvenser för Norrköpings kommun
På kort sikt
- På kort sikt innebär förändringarna i arbetsmarknadspolitiken att kommunen behöver etablera samverkan med flera aktörer inom arbetsmarknadsområdet
- Om aktivitetsplikt införs behöver en sysselsättningsverksamhet inom kommunen byggas upp från grunden
På lång sikt
- Osäkerhet kring de effekter som den förändrade arbetsmarknadspolitiken ger upphov till. Om insatserna inte faller väl ut kommer många människor leva kvar i ett långvarigt bidragsberoende.
