Välfärden står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar väntas leda till svårigheter att klara såväl finansiering som kompetensförsörjning inom kommunsektorn. Behovet av kompetens inom flera yrkesgrupper är större än utbudet på arbetsmarknaden.

Demografin utmaningar kompetensförsörjningen

Befolkningsutvecklingen påverkar hur behoven av välfärd kommer se ut i framtiden. En minskning av antalet barn i befolkningen leder exempelvis till ett lägre behov av förskola och skola, medan fler äldre leder till ökad efterfrågan på vård och omsorg. På så vis ger befolkningsutvecklingen tydliga indikationer på hur behoven av anställda inom välfärdens olika verksamheter kommer att förändras.


Demografin utmanar på flera sätt, både på nationell nivå och i Norrköpings kommuns egen befolkningsprognos. Det här är några exempel på demografiska utmaningar som påverkar framtidens kompetensförsörjning:


  • Befolkningsökningen avtar
  • Kraftig ökning av äldre
  • Andelen barn och unga minskar
  • Låg ökningstakt av personer i arbetsför ålder

I rapporten ”Välfärdens kompetensförsörjning – personalprognos 2021–2031 och hur välfärden kan möta kompetensutmaningen” från Sveriges kommuner och regioner framgår det att välfärden behöver anställa 410 000 personer på grund av demografins utveckling och pensionsavgångar fram till 2031. Med välfärd avses kommuner och regioner inklusive privata utförare.

Vård och omsorg

I takt med befolkningens stigande ålder ökar behovet av vård och omsorg på grund av sjukdomar som påverkar personers livskvalitet och fysiska funktionsförmåga. Verksamheten inom vård och omsorg förändras samtidigt och ställer allt högre krav på hälso- och sjukvårdskompetens och annan mer specialiserad kompetens. Det beror bland annat på att fler sjukdomar gått från att vara dödliga till kroniska, att allt fler överlever sjukdomar, att fler äldre lever med psykisk ohälsa, missbruk och riskbruk, att antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar, samt på förändringar i omvärlden, som övergången till Nära vård.


Samtidigt som behoven ökar förutspås bristen på arbetskraft också öka, i synnerhet i offentlig sektor. Utmaningarna med framtidens kompetensförsörjning beror bland annat på brist på utbildad personal, konkurrens från andra arbetsgivare och pensionsavgångar. Utbudet på den arbetskraft med specialistkompetens som behövs, kommer att vara lågt.


Effektiviseringar kommer att bli nödvändiga inom den kommunala vården och omsorgen, men det blir också allt viktigare att behålla de medarbetare man har. Arbetets förutsättningar, arbetsmiljön och lönen kommer att vara viktiga att arbeta med. Både på kort och lång sikt behövs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete och åtgärder som syftar till att till exempel förlänga arbetslivet, utnyttja teknik på ett smart sätt, öka heltidsarbetet, stärka ledarskapet och höja kompetensen i svenska språket hos vissa medarbetare. 


Utbildning

Utbildningskontorets verksamheter i Norrköping står inför stora kommande rekryterings- och bemanningsutmaningar. Att lyckas rekrytera erfarna medarbetare från andra huvudmän och från förskollärarutbildning och lärarutbildningar kommer inte att räcka till för att täcka kommande rekryteringsbehov.


För att lyckas krävs strategiska och långsiktiga insatser. Till exempel kommer det bli än viktigare att pedagoger ges förutsättningar att ägna sig åt sitt specifika uppdrag: planering, genomförande och uppföljning av undervisning. Ett annat exempel på insats handlar om att professioner som lärarassistenter, socionomer och beteendevetare tydligare kan behöva knytas till förskola och skola.


Nya rekryteringsvägar kommer att behöva prövas i takt med att den traditionella utbildningsorganisationen och dess roll omdefinieras. Enligt Skolverket måste det finnas alternativa och flexibla vägar in i läraryrket där personer med olika bakgrund och erfarenheter bereds plats för kompletterande pedagogiska utbildningar. Även faktorer som arbetsbelastning, konkurrenskraftiga löner, tillit till lärarprofessionen och en ändamålsenlig organisation har betydelse för möjligheterna att lyckas med kompetensförsörjningen.

 

Individ- och familjeomsorg

Det finns också utmaningar med kompetensförsörjning inom kommunens individ- och familjeomsorg. Det är svårt att rekrytera och behålla medarbetare och personalomsättningen är relativt hög. Den höga personalomsättningen resulterar bland annat i att delar av den erfarna personalens tid måste användas till att introducera nyanställda medarbetare.


Utvecklingen beror delvis på att arbetsmarknaden under en längre tid varit gynnsam för de yrkesgrupper som är centrala i arbetet med individ- och familjeomsorg. Arbetsförmedlingens prognoser tyder dock på att dessa yrkesgruppers arbetsmarknadsutsikter kan komma att försämras i framtiden. På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att möjligheterna till arbete för socialsekreterare och biståndsbedömare kommer vara små till medelstora. Samma bedömning görs när det gäller behandlingsassistenter och socialpedagoger, med reservation för att möjligheterna till arbete bedöms vara bättre i området Linköping-Norrköping jämfört med de flesta andra regioner. Vårdare och boendestödjare bedöms ha goda möjligheter till arbete även på fem års sikt.


Överförmyndarverksamheten

Överförmyndarenhetens verksamhet består av både rekrytering och utbildning av ställföreträdare men även komplicerade juridiska utredningar som kräver specialistkunskaper inom lagstiftningens område. Därutöver tillkommer tillsynsuppdraget i redan anordnade ärenden som i sin tur både kräver hög kompetens inom juridik och ekonomi, högspecialiserad kunskap inom samhällets strukturer och en bred analytisk förmåga.


Sårbarheten inom enheten är stor då enheten är liten och specialistkunskaperna finns på individnivå. Personalomsättningen har ökat under de senare åren och rekrytering av rätt kompetens blir svårare då erfarna jurister och ekonomer har en god arbetsmarknad och löneanspråken anses för höga. Upplärning tar mycket tid och resurser i anspråk och det är sårbart då nya väljer att snabbt gå vidare i karriären.


Komptensutmaningar för vissa specialistyrken

I Norrköpings kommun råder det även komptensbrist inom vissa specialistyrken och bristen förväntas öka och påskyndas i och med digitalisering och teknisk utveckling. Några exempel på specialistyrken där det redan idag finns utmaningar med att rekrytera och behålla personal är:

  • Jurister
  • Ekonomer
  • Programmerare
  • Webbutvecklare

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Norrköpings kommun delar komptensförsörjningsutmaningarna med många andra kommuner i landet. Arbetet med att attrahera och behålla medarbetare sker i konkurrens med andra kommuner, men även med regionen och andra privata utförare. För att möta framtidens kompetensförsörjningsutmaningar behöver Norrköpings kommun:

  • Arbeta strategiskt och brett med kompetensförsörjning
  • Hitta nya och innovativa arbetssätt

Ett misslyckat arbete med kompetensförsörjning skulle kunna ge stora negativa konsekvenser för Norrköpings kommun på sikt. Om vi inte lyckas i arbetet med kompetensförsörjning skulle våra tjänsters kvalité kunna påverkas och därmed kvalitén på välfärden för norrköpingsborna.