Omvärldsfaktorer gör att livsmedelsindustrin och lantbruken får ökade produktionskostnader bland annat på grund av dyrare insatsvaror. Många i detaljhandeln har svårt att klara sig när kostnaderna skenar eftersom marginalerna är små.
Små marginaler för handlarna
Ökande elpriser, högre räntor och en vikande konsumtion slår hårt mot landets handlare, detaljhandelsvolymerna har backat 7 månader i rad. Vid årsskiftet 22/23 fick dessutom många handlare kraftigt höjda lokalhyror på grund av att de flesta hyresavtal för lokaler har en indexklausul som innebär att hyran regleras enligt konsumentprisindex (KPI). Detta innebär att hyrorna höjs med drygt 10 procent. Avtalsrörelsen 2023 kan också komma att innebära löneökningar genom fokus på låglönesatsningar och därutöver tas även den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften bort för anställda under 23 år, vilket kommer innebära höjda arbetskraftskostnader.
Det kan vara svårt att täcka de ökade kostnaderna med höjda priser beroende på var smärtgränser för konsumenterna går. Handeln är en lågmarginalbransch från början och det finns risk att livskraftiga företag nu kommer att gå i konkurs eller tvingas lämna sina lokaler.
Konsumenternas jakt på lågpris drabbar lantbruk och livsmedelsindustrin
Lantbrukens kostnader har ökat dramatiskt, både när det gäller foder och gödsel, men även när det gäller frakt och el. Även livsmedelsproducenterna har drabbats av ökande kostnader för bland annat råvaror, transporter, förpackningar och el, vilket även syns i höjningar av konsumentpriserna. Kostnadsökningarna ser ut att fortsätta och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar.
Enligt jordbruksverket ökade priserna för jordbrukets produktionsmedel med i genomsnitt 20,3 procent mellan november 2021 och november 2022. Mest ökade växtskydd- och bekämpningsmedel (+61,3 procent). Priserna för livsmedelsindustrin steg med 25,7 procent för vegetabilier och 22,0 procent för animalier mellan november 2021 och november 2022.
Ett trendbrott som slår extra hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna är att jakten på lågpris nu är den viktigaste konsumenttrenden, och att det som tidigare prioriterades, det vill säga svenskproducerat, har halkar ner till en fjärdeplats. På grund av minskad efterfrågan på ekologisk odling ställdes cirka 15 000 hektar åkermark om till konventionell odling i Sverige under 2022.
Konsekvenser för Norrköpings kommun
Låga marginaler och kraftigt ökade kostnader gör att företag inom detaljhandel och livsmedelsbranschen riskerar att gå i konkurs.
- Handeln är en viktig bransch för sysselsättningen i Norrköping och det finns risk för ökad arbetslöshet.
- Det finns risker kopplade till hållbarhetsfrågor och beredskapsfrågor om de lokala livsmedelsföretagen och lantbruken minskar sin produktion.
