Regeringen har lagt fram forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” som riksdagen beslutade om i april 2017. Utgångspunkten för förslagen, som är skrivna i ett tioårigt perspektiv, är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Som framgår av namnet på propositionen är samverkan ett nyckelbegrepp i de beslutade förslagen. Det handlar dels om att samverkan mellan lärosäten ska öka och dels om en ökad samverkan med det omgivande samhället. Universiteten och högskolorna får höjda basanslag som bland annat ska användas för att öka samverkan med samhället, att arbeta med att forskningen kommer till nytta och att öka jämställdheten. Dessutom ska lärosätena i allt högre grad bidra till att skapa ett hållbart samhälle och till att öka kunskapen om styrning av välfärdens processer. De ska också bidra till att kvaliteten i skolan höjs och stärka samverkan mellan skola och universitet.

Statusen för samverkansarbete höjs inom universitetsvärlden genom att det får samma vikt som publiceringar, citeringar och inhämtande av externa medel när man tittar på personers meriter.

I propositionen finns också förslag till nya tioåriga nationella forskningsprogram. Programmen ska bland annat handla om klimat, hållbart samhällsbyggande, bostadspolitik, migration och integration, välfärdsforskning och arbetslivsforskning. Alla dessa forskningsområden är av stor vikt för kommunernas utvecklingsfrågor.

Konsekvenser för kommunen

Eftersom den nationella forskningspolitiken betonar samverkan kommer det med största sannolikhet innebära att kommunerna i allt högre grad blir inbladade i universitetens och högskolornas arbete. Kommunal verksamhet blir i högre grad en samverkansaktör i både forskning och utbildning. Kommunerna blir också en allt viktigare part för universiteten i deras arbete med att se till att forskningen kommer till nytta.

Ännu är det för tidigt att säga vad de konkreta konsekvenserna blir för Norrköpings kommun. Men vi i kommunen har redan ett samarbete med Linköpings universitet med både bredd och djup och det är viktigt att vi passar på och utvecklar det, för att få stöd i arbetet med att möta framtidens utmaningar.

Ett framgångsrikt samverkansarbete kan också få positiva effekter på de så kallade övergångstalen, det vill säga att fler Norrköpingsungdomar påbörjar eftergymnasiala studier, vilket i förlängningen kan ge en ökad utbildningsnivå i befolkningen. Samverkansarbetet är också viktigt för vår egen kompetensförsörjning i ett läge där flera akademikeryrken är bristyrken i kommunen.