Behovet av insatser för personer med funktionsnedsättning ökar i Sverige. Kommunerna, inklusive Norrköping, måste möta behovet och anpassa verksamheten.

En större befolkning och ökad psykisk ohälsa medför större behov av kommunal verksamhet

Socialstyrelsen har tagit fram siffror som visar att beviljade insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) har ökat det senaste decenniet. En av orsakerna är att befolkningen som helhet ökar. Vissa insatser ökar också som en konsekvens av ökad psykisk ohälsa, men kan även bero på att kommunerna har blivit bättre på att tillgodose behoven hos personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. I Norrköping syns en liknande utveckling som i riket som helhet.

Olika insatser ökar olika mycket och pandemin påverkar utvecklingen

I Socialstyrelsens rapport framgår att såväl antal beslut som omfattning av insatser till personer med funktionsnedsättning fortsätter att öka. Dock skiljer sig utvecklingen mellan olika insatser. Den största ökningen återfinns inom kommunalt beslutad personlig assistans som sedan 2009 har ökat med 50 procent i Sverige. Även insatserna daglig verksamhet och boende för vuxna ökar. Sedan 2009 har antalet personer med dessa insatser ökat med 30 procent respektive 23 procent. Det är inte heller alla LSS-insatser som ökar, exempelvis har boende för barn sedan 2009 minskat med 36 procent. Ett annat exempel på en insats som minskar är ledsagarservice, som under samma period har minskat med 22 procent.


Antalet insatser enligt SoL fortsätter att öka och år 2019 hade 57 200 personer i åldern 0–64 år en eller flera insatser. Boendestöd står för den största ökningen, en insats som nationellt ökat med 60 procent sedan 2007. Detta stämmer även i Norrköping där antalet insatser enligt SoL har ökat under senare år och det är främst boendestöd som står för nämnda ökning.


I Norrköpings kommun har under pandemin vissa beslut om insatser inte kunnat verkställas eller har varit på uppehåll. Det kan exempelvis handla om att den enskilde tackar nej till att påbörja en insats eller vill ha uppehåll på grund av eventuell risk för smittspridning. Detta har gällt beslut både för insatser enligt SoL och LSS och har pågått även under 2021. Exempelvis finns det personer med beslut om bostad med särskild service LSS där insatsen ännu inte har verkställts. Samtidigt finns det ett antal tomma lägenheter.

 

Konsekvenser för Norrköpings kommun

  • Det ökade behovet av insatser enligt LSS och SoL innebär, om utvecklingen fortsätter, att kommunens verksamheter måste växa i samma takt som behovet.