Alltmer digitalt mogna användare av kommunens tjänster tillsammans med ökade krav på nationell- och EU-nivå skapar en hög förväntan på kommunen att leverera digitala tjänster. Digitala lösningar skapar effektivare arbetssätt och möjliggör bättre service med bibehållen kvalitet och resursmängd. Styrning, användarinvolvering och agil utveckling behövs för att satsa på det som ger stor nytta och kan möta förväntan från samhället.

Digitalisering – en nyckel för att klara framtida samhällsutmaningar

Digitalisering, eller enligt definition verksamhetsutveckling med hjälp av teknik, är en nyckelfaktor när kommuner ska klara av dagens samhällsutmaningar och välfärdens framtida behov. Digitala lösningar möjliggör en god service till invånare, näringsliv och besökare samtidigt som det är basen i att klara kommunens tillväxt genom att etablera mer effektiva arbetssätt.

 

En pågående trend som kommer bli än tydligare framåt är ökade krav på digitala tjänster. Hela samhällets utveckling inom området gör att förväntningarna är höga även på de kommunala tjänsterna. För en ökande skara är det givet att det ska gå att genomföra sina ärenden digitalt på ett smidigt sätt, utan att behöva besöka eller ringa till sin kommun. Generationerna som växer upp nu är födda med det digitala och det behöver samhällsfunktionerna möta upp. Samtidigt blir de äldsta generationerna mer och mer digitalt vana och helheten förflyttar behovet.

Nya lagkrav och ändrat kompetensbehov

Förutom utvecklingen med ett mer digitalt moget samhälle ökar också lagkrav och riktlinjer nationellt och på EU-nivå trycket på digitalisering. Både i reglerade krav på gemensam struktur för informationsdelning till detaljerat uttryckta krav på EU-gemensamma e-tjänster till digitala strategier med förväntanskrav inom vissa av kommunens områden.


Hur ska en kommun kunna möta det växande behovet utan att öka kostnader och tillföra resurser? Nyckeln är effektivisering, automatisering, smart utveckling och att ta hjälp av tekniken för att nå längre med samma resurser. Det blir viktigt att prioritera utvecklingsinsatser, involvera invånare, näringsliv och besökare, jobba med tjänsteutformning och flexibel utveckling så att kraften läggs på rätt insatser.


Parallellt med denna trend går den offentliga IT-sektorn mer och mer över till molntjänster och att köpa in förvaltning, drift och support som tjänster. Denna förflyttning ändrar kompetensbehovet internt men frigör också resurser till utveckling av nya lösningar.

 

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Om inte trenden tas i beaktande i kommunens styrning och prioritering, är risken att vi inte levererar enligt den förväntan som invånare, näringsliv och besökare har. Därtill missar vi möjligheten att använda tillgänglig teknik för att både öka servicegraden och tillgängligheten men också att effektivisera och automatisera våra interna processer och därmed spara pengar eller få ut mer av varje peng.


Norrköpings kommun behöver ställa om för att möta de ökade behoven av digitala tjänster. Taktiskt smarta prioriteringar av resurser och satsningar på de utvecklingsinsatser som ger stor nytta för många tillsammans med mer agila arbetssätt där vi kan vara snabbfotade och följa trendens utveckling utifrån detaljbehov och kommande regelverksändringar.


Konsekvenser på kort och lång sikt

  • Allmänhetens missnöje med kommunens service ökar när kommunen inte kan möta behov och förväntan i ett alltmer digitalt moget samhälle.
  • Risk att förflyttningen av fokus från förvaltning till agil utveckling inte går tillräckligt snabbt. Det krävs att verksamheterna förstår användarnas behov och att IT- och digitaliseringsresurserna kan möta upp med genomförandekraft.

Konsekvenser på lång sikt

  • Stora möjligheter att leverera mer service för pengarna med hjälp av digitalisering. Personella resurser kan ägna sig åt mer värdeskapande arbetsuppgifter medan tekniken löser det repetitiva.
  • Positiva konsekvenser både för ekonomi, kvalitet och servicegrad.