Många kommuner står idag inför flera svåra utmaningar utifrån den demografiska utvecklingen och urbaniseringen. Många mindre kommuner har en åldrande och minskande befolkning och har svårt att upprätthålla tillräcklig kapacitet för att kunna leverera samhällsservice till sina kommuninvånare.

Ett sätt att klara sitt uppdrag är att samverka med andra kommuner. Detta kan underlätta kompetensförsörjningen och även effektivisera och höja kvaliteten i kommunens verksamhet.

Statskontoret har i en undersökning visat att kommunal samverkan har ökat de senaste åren. Nio av tio kommuner uppger att de har samverkan, mot sju av tio i en liknande undersökning 2012. Det är framförallt avtalssamverkan som har ökat, medan antalet som samverkar inom ramen för gemensam nämnd och kommunalförbund har legat på samma nivå sedan 2016. Detta är troligen en effekt av den lagändring som kom för några år sedan och som underlättat för avtalssamverkan. Avtalssamverkan används nu i större omfattning och inom fler områden än tidigare. Bland annat kan avtalssamverkan användas för specialisttjänster och myndighetsutövning.

En av drivkrafterna bakom samverkan är att förbättra kompetensförsörjningen. Fler ärenden kan samla fler resurser inom ett område vilket kan göra det möjligt att skapa mer attraktiva tjänster med högre professionalism och högre specialisering. Det blir lättare att rekrytera och behålla personal. Det kan också höja kvalitén i verksamheten och ökar förmågan att hantera en större komplexitet och minskar sårbarheten.

Det är dock inte alla utmaningar som hittar sin lösning genom kommunsamverkan. Så kallade medborgarnära verksamheter som till exempel grundskola och äldreomsorg är sällan föremål för samverkan. Dessa är ofta politiskt och ekonomiskt viktiga och baksidan med samverkan är att det finns risk att kommunerna tappar möjligheten till styrning till exempel genom att påverka innehållet och budgeten i verksamheten. Det blir också svårare att få insyn och utkräva ansvar vilket är ett demokratiskt problem.

I en studie som Linköpings universitet gjort så kan nyttorna med samverkan skilja sig åt mellan olika kommuner beroende på om det är små eller stora kommuner, och om det är en så kallade värdkommun eller medlemskommun. Det är framförallt de små kommunerna som ser positiva effekter när det gäller ökad kvalitet och kompetensförsörjning, medlemskommuner upplever i högre grad en minskad styrbarhet än vad värdkommunerna gör. När det gäller kostnadsutvecklingen har det visat sig att samverkan sällan innebär någon kostnadsminskning för kommunerna.

Statskontoret pekar på ett antal framgångsfaktorer för att samverkan ska fungera: formalisering, interaktion och samarbete, god tillit och goda relationer samt ett gediget förarbete. Det är också viktigt att vara medveten om de demokratiska riskerna och att arbeta för att motverka dessa.

Norrköpings kommun samverkar med flera andra kommuner inom olika områden, bland annat via räddningstjänstförbundet, RTÖG. För närvarande pågår också en process inom överförmyndarverksamheten där kommunerna har uttryckt en vilja att bilda en gemensam överförmyndarverksamhet till nästa mandatperiod mellan Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik. Det finns även andra områden som kommunerna kommer utreda om det finns förutsättningar för samverkan.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

När det blir allt vanligare med kommunsamverkan i Sverige kommer troligen fler kommuner vilja hitta samverkansområden.

• Kommunen bör ha beredskap och kompetens för att dra nytta av potentialen i kommunsamverkan.