Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkälsan i Sverige 2023 visar att folkhälsan generellt i Sverige och i Norrköping är god, men att det finns fortsatt stora skillnader i befolkningen beroende på bland annat var man bor, kön, ålder, samt socioekonomi. Ju lägre socioekonomisk position desto sämre är förutsättningarna för en god hälsa. Speciellt utsatta är personer födda utanför Europa och kvinnor utan gymnasieutbildning där till och med medellivslängden har sjunkit. Barn som växer upp i dessa utsatta grupper riskerar i högre utsträckning att få sämre resultat i skolan. Hur barn har det tidigt i livet när det gäller ekonomisk standard och möjligheten till en bra utbildning har stor betydelse för hälsan senare i livet.

Ojämlikhet i hälsa är återkommande för nästan alla mått på hälsa, såsom insjuknande i de flesta av våra folksjukdomar, död, förlorade levnadsår och självskattad hälsa, där Norrköping ligger lägre i förhållande till både regionen och riket.

För att förhindra att vissa grupper hamnar efter och inte får del av de förbättringar i hälsa som görs så behöver alla delar i välfärdssektorn involveras och det förebyggande arbetet behöver bedrivas på en bred front i hela kommunen men med särskilt fokus på de grupper där hälsan är som allra sämst. Att åstadkomma förändringar tar tid och det krävs långsiktighet och ett tålamod då faktorerna som påverkar folkhälsan är många.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Att ojämlikheten i hälsa ökar bland kommuninvånarna kan påverka kommunen i form av minskad tillväxt och utveckling men kan även skapa negativa konsekvenser för den enskilda individen.

• Risken att inte nå upp till måluppfyllelsen i skolan ökar.
• Ökade hälsoklyftor bland kommuninvånarna.
• Minskad medellivslängd bland vissa grupper.
• Ökande ohälsotal i form av ökad fysisk och psykisk ohälsa.
• Ökade kostnader i form av ökat behov av vård- och stödinsatser.
• För barn som lever i ekonomisk utsatthet kan det leda till sämre levnadsvillkor senare i livet.