Samsjuklighetsutredningen tillsattes av regeringen i juni 2020. Utredningen fick i uppdrag att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller liknande. Syftet med uppdraget var att skapa förutsättningar för att personer med sådan samsjuklighet erbjuds en samordnad, behovsanpassad och patientcentrerad vård och omsorg och får tillgång till alla de olika insatser som de behöver.

I februari 2023 överlämnade Samsjuklighetsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen, Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av sammanhållen och personcentrerad vårdkedja, SOU 2023:5. Där framgår bland annat att regionernas hälso- och sjukvård föreslås ansvara för all behandling av skadligt bruk eller beroende och att behandlingen ges samordnat med behandling för andra psykiatriska tillstånd. Tidigare har ansvaret varit delat mellan kommun och region.

En möjlig konsekvens är alltså att regionerna får det samlade ansvaret för all behandling av skadligt bruk och beroende.

Förslagen i utredningen ska nu ut på remiss innan regeringen fattar beslut om fortsatt hantering.

I augusti 2020 lämnades betänkandet Hållbar socialtjänst, SOU 2020:47, över till regeringen, vilket innehöll ett förslag till ny socialtjänstlag. En proposition väntas presenteras under 2024. Det är ännu oklart i vilken utsträckning propositionen kommer baseras på betänkandet Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag kommer påverka flera av Norrköpings kommuns verksamheter på olika sätt. Det här är några exempel på områden som diskuteras i samband med ny socialtjänstlag:

• Socialtjänstens tillgänglighet innebär ökat fokus på serviceinsatser
• Socialtjänstens ansvar för brottsförebyggande insatser förväntas öka
• Införandet av begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet” kan påverka vilka metoder som används av socialtjänsten i framtiden

Utredning om aktivitetskrav för personer med försörjningsstöd

I april 2022 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en utredning om införandet av en så kallad aktivitetsplikt i socialtjänstlagen. Med aktivitetsplikt menas ett krav på heltidsaktiviteter för personer som uppbär försörjningsstöd och är arbetslösa. Syftet med utredningen är att förbättra individernas chanser att närma sig arbetsmarknaden.

Aktiviteterna ska inte ersätta befintliga insatser, vare sig de utförs i kommunal regi eller av Arbetsförmedlingen, utan ska tjäna som komplement till dessa. Av utredningsdirektiven framgår vidare att utredaren ska föreslå en lämplig avgränsning av målgruppen, däribland hur länge den enskilde ska ha uppburit ekonomiskt bistånd innan aktivitetsplikten träder i kraft. Utredaren ska också föreslå lämpliga sanktioner för personer som bryter mot aktivitetsplikten, liksom mot de kommuner som inte uppfyller sin skyldighet att erbjuda aktiviteter.

Utredningen förväntas enligt ursprunglig tidsangivelse presentera sitt slutbetänkande för regeringen senast den 1 december 2023. Då utredningen endast är tillsatt och det ännu inte finns något färdigt förslag att analysera, är konsekvenserna för kommunen vid ett införande av en aktivitetsplikt svåra att bedöma.

Det som där lär få störst påverkan är frågan om hur staten väljer att definiera den målgrupp som ska omfattas av aktivitetsplikten. Utifrån direktiven är det rimligt att anta att kravet åtminstone kan komma att gälla för långtidsberoende biståndstagare med arbetslöshet som försörjningshinder. Enbart inom den här målgruppen finns i dagsläget omkring 500–600 personer i Norrköping, som med ett krav på aktivitetsplikt alltså skulle behöva erbjudas en meningsfull sysselsättning på heltid.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

De utredningar och lagförändringar som beskrivs i artikeln kommer påverka Norrköpings kommun på flera sätt. Tydligast blir konsekvenserna för de verksamheter som styrs utifrån socialtjänstlagen.