Klimatförändringar leder till ökade risker för extrema väderhädelser. Sommaren 2018 kom samhällets krisberedskap att hamna i fokus. Rekordvärmen och den extrema torkan gjorde att Länsstyrelsen utfärdade totalt eldningsförbud i hela Östergötland. Torkan ledde till dåliga skördar och foderbrist.

Flera län drabbades av stora och svårsläckta skogsbränder där flera hundra personer fick evakueras och där Sverige behövde begära hjälp från andra länder för släckningsarbetet. Grundvattennivåerna sjönk kraftigt och 85 av landets 290 kommuner utfärdade bevattningsförbud.

Delar av de här händelserna har upprepats i början av sommaren 2019. Planeringen måste utgå från att en sådan väderhändelse, eller andra typer av extremt väder, kan inträffa igen.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa och i vårt närområde har försämrats. De interna och externa hot som samhället möter är mer komplexa än tidigare och de uppstår och förändras snabbare än förr. Det handlar om en förändrad omvärld som uppvisar nya sorters hot från nya konstellationer av aktörer. Regeringen beslutade därför 2015 att totalförsvarets civila del ska byggas upp igen, vilket bland annat omfattar kommunerna.

Terrorism och våldsbejakande extremism

Terrorism och våldsbejakande extremism hotar internationell fred och säkerhet, den nationella säkerheten och våra grundläggande värden och fri- och rättigheter. Det skapar även oro i samhället, vilket bidrar till polarisering, utanförskap och hårdare debattklimat.

Kan ge samhällsstörningar

Konsekvenserna av klimatförändringar och det försämrade omvärldsläget ökar riskerna för omfattande samhällsstörningar, till exempel omfattande elavbrott.

Elförsörjningen är central för vitala delar av samhället och förväntas ha en hög tillgänglighet. Alla avbrott, även korta, skapar omedelbara problem. Längre avbrott leder till att bland annat internet, telefoni och värme försvinner, som behövs för många av kommunens samhällsviktiga verksamheter. Ett långvarigt elavbrott innebär enorma påfrestningar på samhället, där människors liv och hälsa kan äventyras.

Kommunens och invånarnas ansvar

Kommunen har ett brett ansvar för invånarnas trygghet och säkerhet. Invånarna har även ett eget ansvar för hemberedskap och förväntas klara sig själva några dygn vid exempelvis omfattande avbrott i elförsörjning eller fjärrvärme.

Men alla klarar sig inte på egen hand. Äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättningar kan behöva snabb hjälp. Kommunen behöver därför ha planer för att upprätta värmestugor eller trygghetspunkter, där invånare kan få tillgång till värme, vatten, information och ges möjlighet till basala behov. Om telefonin faller bort behövs ett fungerande reservsamband upprättas för att kunna informera invånare om en pågående samhällsstörning och säkerställa larmkedjan vid olyckor eller sjukdomsfall.

Det pågår diskussioner också kring behovet av att klimatanpassa vissa förskolor som är sommaröppna. En tanke som kommer att undersökas vidare är att välja ut några förskolor i olika områden som kommer att anpassas för sommarverksamhet. Vilka typer av klimatanpassningar som kan blir aktuella är inte avgjorda än.

Robusthet i samhällsviktig verksamhet

Kommunen bedriver samhällsviktig verksamhet inom flera olika områden, exempelvis inom vård och omsorg, offentlig förvaltning, kommunalteknisk försörjning samt hamn och flyg. Verksamheterna ska vara så robusta att de kan klara en påfrestning under samhällsstörningar och allvarligare krissituationer.

En uppenbar sårbarhet i flera sådana verksamheter, till exempel inom vård och omsorg, är att det inte finns reservkraft eller alternativ uppvärmning. Flera av kommuns tillagningskök saknar en tillräcklig nödvattenförsörjning för att klara ett avbrott i den kommunala vattenförsörjningen. Dessutom finns det utmaningar som är kopplade till verksamheternas beroende av digitala tjänster.

Kommunens krisberedskap och robusthet behöver förbättras för att möta den ökade hotbilden.