En av utmaningarna i offentlig sektor är att en stor del av verksamheten är lagstadgad med en relativt stor andel fasta och halvrörliga kostnader, samtidigt som de intäkter som krävs för att bedriva verksamheten kan variera kraftigt på både kort och lång sikt.
Många osäkra parametrar i kommunens budgetprocess
I budgeten anges ekonomiska förutsättningar för de olika nämnderna och dessa budgetramar ligger sedan till grund för planeringen av verksamheten som ska genomföras kommande år. I och med att budgetbeslut för nästkommande år sker i juni året före, så kan en hel del av de förutsättningar som gällde vid budgettillfället ha förändrats fram till det skarpa budgetåret, vilket kan medföra att kommunfullmäktige måste anta en så kallad ändringsbudget för att korrigera budgetramarna. Enligt kommunallagen måste en kommun fatta beslut om en budget i balans, vilket innebär att kostnader och intäkter ska vara lika stora.
Kommunens i särklass största inkomstkälla är skatteintäkter, cirka 61 procent, följt av kostnads- och inkomstutjämning och riktade statsbidrag. Totalt utgör dessa intäktskällor nästan 90 procent av kommunens samlade intäkter. Intäkterna är till stor del beroende av den prognosticerade tillväxten i samhället och förändringar i prognosen över det totala antalet arbetade timmar i kombination med inkomstutjämning gör att prognosen över intäkter kan svänga kraftigt med kort varsel, framförallt i oroliga tider.
Stor variation i kommunens intäkter de senaste åren
I slutet av år 2019 prognosticerades en god tillväxt på skatteunderlaget, men redan några månader in på 2020 medförde pandemin att prognoserna reviderades ned kraftigt. Differensen mellan den högsta och den lägsta prognosen på skatteintäkter för år 2020 var hela 233 miljoner kronor. I slutändan blev överskottet mot budget avseende skatter och bidrag hela 136 miljoner kronor, mycket beroende på att staten sköt till extra medel i olika omgångar. Totalt gick kommunerna i Sverige med 35 miljarder kronor i överskott år 2020, vilket till stor del berodde på statens tillskott under året.
Inför 2021 var läget fortfarande kritiskt och prognosen var att skatteunderlaget endast skulle växa långsamt. Men även här slog prognoserna fel, vid bokslut 2021 kunde man konstatera att överskottet vad gäller skatter och bidrag jämfört med budget var hela 254 miljoner kronor för Norrköpings kommun. Kommunerna i Sverige hade totalt sett 45 miljarder kronor i överskott, ett nytt rekord vad gäller överskott för kommunerna.
Även 2022 avvek skatterna mot budget, överskottet för skatter och bidrag för Norrköpings kommun summeras till 167 miljoner kronor beroende på att tillväxten blev högre än prognosticerat vid budgettillfället. Men det är inte alltid avvikelsen visar på positiva siffror, för år 2009 var den negativa avvikelsen drygt 30 miljoner kronor.
Inflation och räntehöjningar påverkar kommunens kostnader
Även kostnaderna kan variera kraftigt under året. Något som just nu är aktuellt och som påverkar Sveriges ekonomi på många plan är den höga inflationen. För att kunna täcka ökade kostnader beroende på inflation har Norrköpings kommun i budget för år 2023 tillfört 235 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor mer än vad det skulle ha varit vid 2 procents inflation (inflationsmålet). Den höga inflationen har även medfört att kommunsektorns pensionskostnader har ökat kraftigt. En del av pensionsskulden räknas upp med prisbasbeloppet, som i sin tur är beroende av utvecklingen av inflationen (konsumentprisindex). Totalt prognosticeras ökade pensionskostnader för Norrköpings kommun år 2023 med 181 miljoner kronor över tidigare prognos. För kommunsektorn totalt (kommuner och regioner) rör det sig om mellan 40-50 miljarder kronor i ökade pensionskostnader. Även för år 2024 prognosticeras ovanligt höga ökningar av pensionskostnaderna på grund av den höga inflationen.
Också de räntehöjningar som har skett under 2022 och 2023 påverkar kommunens kostnader kraftigt. Så sent som februari år 2022 var Riksbankens budskap att räntan inte skulle behöva höjas en enda gång innan mitten av 2024. Sedan dess har styrräntan höjts med 3 procentenheter, från 0 procent till 3 procent. I och med att Norrköpings kommun lånar mer än 6,8 miljarder kronor så innebär varje procentenhets räntehöjning cirka 68 mnkr i ökade kostnader (155 miljoner kronor för hela kommunkoncernen). Då kommunen har olika löptider på sina lån så slår dock inte Riksbankens höjning av styrräntan igenom med omedelbar verkan.
Konsekvenser för Norrköpings kommun
Sammanfattningsvis kan konstateras att prognoser kan och kommer att slå fel i och med att vi är beroende av makroekonomiska variabler som per definition inte kan förutspås, då en rad faktorer kommer att påverka hur utfallet blir.
Norrköpings kommun strävar efter att i största möjliga mån undvika tvära kast och det här är något man hittills har kunnat uppnå genom att balansera överskott över åren och genom att avsätta medel i ”markeringar” (öronmärkning av eget kapital, medel som kan användas utöver budgetramen) och i en så kallad konjunkturfond.
En viktig del i fortsatt planering av verksamhet och ekonomi både på lång och på kort sikt är att följa de prognoser som bland annat Sveriges Kommuner och Regioner och Konjunkturinstitutet lämnar. Genom en kontinuerlig uppdatering av relevant information skapas förutsättningar för en god ekonomisk hushållning även i framtiden.
